1.
Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall. Sju lärdomar från forskningsprojektet från avfallshantering till avfallsförebyggande
2018
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Denna rapport sammanfattar de viktigaste lärdomarna från forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande”. I forskningsprojektet har forskare från Lunds universitet och Göteborgs universitet, men också Umeå Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, studerat avfallsförebyggande. Syftet med projektet har varit att identifiera och förklara svårigheterna med att förverkliga de avfallsförebyggandepolitiska målen. Forskarna har närmat sig projektets syfte genom innehållsanalys av avfallsplaner, kvantitativa och kvalitativa studier av avfallsförebyggande- initiativ, teoretisk kritik av stadsplanering, och kartläggning av hinder för avfallsförebyggande. Projektet har bedrivits i tät samverkan med kommuner, kommunala avfallsbolag, myndigheter, sociala rörelser och företag. Det har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 259-2013-210). För den som vill veta mer finns källor refererade löpande i texten och redovisat i referenslistan i slutet av rapporten. Det går även bra att kontakta respektive forskare. Under Interna referenser redovisas de vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, seminarier, uppsatser, reportage, debattartiklar, och nya forskningsprojekt som forskningsprojektet har lett till. På projektets webbplats www.ism.lu.se/mtp redogörs i detalj för projektet, till exempel de workshopar som har organiserats inom projektets ram.
2.
Zapata, Patrik, 1967, et al.
(författare)
Vinnovas beslut försvagar kampen mot klimatkrisen
2023
Ingår i: Dagens Samhälle.
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.) abstract
Vinnova beslöt nyligen att inte finansiera några projekt inom utlysningen av forskningsmedel för forskning om ”Civilsamhällets lösningar för ett resilient samhälle – klimatanpassning och social resiliens”. De 55 projekt – sammansatta av forskare och partnerorganisationer från civilsamhället, kommuner och regioner – som sänt in projektansökningar fick den 29 september via e-post beskedet att inget forskningsprojekt får medel. Utlysningen drogs in just innan beslut skulle meddelas. Efter att ansökningar skrivits och bedömningar gjorts. Vinnova hade ändrat sina prioriteringar utifrån en 20-procentig minskning av budgeten inför kommande period. Vi som skriver under denna debattartikel är representanter för ett tiotal av de ansökningar som svarade på Vinnovas utlysning. Några exempel på projekt mellan kommuner, regioner och civilsamhället som hade ansökt om forskningsmedel är ”Föreningsstärkning i glesa miljöer”, ”Västerbotten odlar för beredskap och social sammanhållning”, ”Lokal valuta – verktyg för mobilisering av gräsrotsinitiativ” och ”Smarta växter i klimatets tjänst 2.0”. Med den här debattartikeln vill vi ställa ett antal frågor till Vinnova, och därmed regeringen. Vi kan förstå att Vinnova måste rätta sig efter ändrade förutsättningar, men hur gick diskussionerna om vad som skulle prioriteras bort och vad som skulle vara kvar? Beslutet är inte neutralt, utan förstärker vissa samhälls- och ekonomiska sektorer och försvagar andra – det vill säga civilsamhället. Vilka argument låg bakom den konkreta nedskärningen? Anser Vinnova att det civila samhället inte kan (eller ska) spela någon roll i klimatanpassningsprocesser och processer som skapar social hållbarhet? Vad anser Vinnova är civilsamhällets roll för att stärka samhällets sociala resiliens? Lågt räknat har vi lagt en månads arbetstid per ansökan, alltså 55 månader. Det är dryga fyra års arbetstid. Med tanke på civilsamhällets resurssvaghet – ytterligare försvagat efter regeringens minskning av stöd till civilsamhällets organisationer och folkbildning – är det inte bara ett stort slöseri utan också respektlöst att låta oss skriva ansökningarna och bedöma dem, för att sedan i sista stund lägga ner utlysningen. Att som statlig myndighet och i förlängningen regeringen inte säkerställa en utlysnings finansiering visar på stora brister i förståelsen för hur forskning och innovationsutveckling i partnerskap går till, och liten eller ingen respekt för civilsamhällets organisationers förutsättningar. Även i denna del vill vi ha en förklaring till beslutet med bakomliggande motiv. I sitt beslut reproducerar Vinnova de perspektiv på samhället som lett till de komplexa sociala och miljömässiga problem vi står inför. Beslutet försvagar Sveriges förmåga att kämpa mot klimatkrisen eftersom en grön omställning måste inkludera civilsamhället – som forskningen visar. Även Sveriges demokratiska tradition av samhällsdialog och samskapande undermineras, när tidigare fastställda beslut abrupt ändras. Detta riskerar att erodera tilltron till våra samhällsinstitutioner. Till fördel för vad? Ida-Lina Frisell Aasland Områdeschef socialt företagande, Maträtt och Resursrätt Mette Adolfsson Projektledare och landsbygdsutvecklare, Häradsbäck Marcus Aronsson Vd, UA Vision Nordic AB Ester Barinaga Professor i socialt entreprenörskap, Lunds universitet Nikolas Berg Ekopedagog och verksamhetsansvarig i Medskaparna, Ludvika María José Zapata Campos Docent, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Frida Berry Eklund Medgrundare, Klimatkollen Heiti Ernits Forskare och föreningsaktiv, Viskaforsbygdens Teknik-, elektronik och spelförening Shaofang Gong Professor i kommunikationselektronik, Linköpings universitet
3.
Chies, Bruno, et al.
(författare)
Ideella krafter måste vara en del av staden – inte bara i broschyrer
2021
Ingår i: Göteborgs-Posten.
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.) abstract
DebattDet är dags att Göteborg bestämmer sig. Vill staden vara i bak- eller framkant vad gäller hållbarhet inte bara på papper utan också i handling? Låt oss skapa ett framgångsrikt exempel på hur ideellt föreningsliv också kan ha rum i centrala delar av staden, som Masthuggskajen, skriver bland annat Bruno Chies, Solidariskt Kylskåp och Carl Thorshag, Cykelköket Göteborg.
4.
Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
Tre av fyra jobbar med förebyggande
2016
Ingår i: Avfall och Miljö. - 0284-1827. ; 29:1
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
73 procent av svenska kommuner jobbar för att minska mängden av- fall, enligt siffror från Boverket. Det finns många goda exempel men mer systematiskt arbete krävs, menar tre forskare som analyserat enkäten
5.
Ek Österberg, Emma, 1977, et al.
(författare)
Kommunen som upphandlare, entreprenör och arbetsgivare i arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda
2021
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Att inkludera utrikesfödda på arbetsmarknaden är en nyckelutmaning för integrationen och samhällsutvecklingen. Under senare år har flera reformer initierats i syfte att stärka genomförandet av integrationspolitiken där en mångfald aktörer involverats i insatserna för arbetsmarknadsintegration, däribland kommuner och andra lokala organisationer. Lokala initiativ för arbetsmarknadsintegration står i centrum för forskningsprojektet, Förändrade roller, framväxande nätverk: kommuner som upphandlare, arbetsgivare och entreprenör i arbetsmarknadsintegration. Kännetecknande för dessa initiativ är att de tar form och utvecklas lokalt i samverkan mellan kommuner, andra offentliga organisationer, företag och ideella organisationer. Projektet fokuserar på kommunernas roller i skapandet och spridningen av lokala, innovativa initiativ för arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda. I rapporten diskuterar författarna sina resultat halvvägs in i projektet. Rapporten ger möjlighet att under pågående forskningsprojekt dela preliminära resultat och skapa en diskuss-ionskanal för forskare och praktiker. Tre roller diskuteras i rapporten, 1) kommunen som upphandlare, 2) kommunen som arbetsgivare, och 3) kommunen som entrepre-nör. I alla dessa roller driver, stödjer, styr och organiserar kommuner integrationspolitiska insatser i samverkan med andra – företag, ideella organisationer och offentliga myndigheter. Hur det går till och vad det betyder för kommunerna och dess samverkansparter och för möjligheten att nå framgång i integrationsarbetet är frågor som diskuteras i texten.
6.
Jylkkä, Maria, 1984, et al.
(författare)
Forskningsprojektet Från avfallshantering till avfallsförebyggande - Rapport från seminarium I: Offentliga planer för avfallsförebyggande
2014
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Rapporten är en första dokumentation över hur arbetet med avfallsförebyggande ser ut i Sverige idag, och hur vi rör oss framåt. Rapporten är ett viktigt dokument för att återkoppla till dem som deltog samt de som kommer att delta vid framtida tillfällen. I detta första av tre seminarier träffades deltagarna för att få en överblick över de praktiker som finns i landet och diskutera hur de kan bidra till en större förändring i avfallsförebyggandet, vilka incitament som behövs för att öka på avfallsförebyggandet i landet samt vilken roll Naturvårdsverkets avfallsförebyggande program har idag och vad det skulle kunna bidra med i framtiden.
7.
Zapata Campos, María José, 1972, et al.
(författare)
Avfall i översättning
2011
Ingår i: Andreas Ivarsson (red): Nordisk kommunforskning. En forskningsövesikt med 113 projekt.. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163398025
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
